Sakprosa

Äntligen är det dags att leda vidare vårt kreativa skrivande in på sakprosan! Vi kommar att titta på defineringar kring PROSA och sedan fokusera på sakprosan. Vi kommer att titta på olika texter inom sakprosan samt även skriva egna.

Dessa kunskapskrav jobbar vi med nu:

Skriva

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Söka information

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Förklarande förmåga

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Diskutera

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Här följer en definition av de vanligaste texttyperna inom sakprosan

Insändare	...är en text som skickas till en tidning/annat massmedium för att publiceras.  Kan vara skrivna av privatpersoner eller representanter för organisationer De skrivs inte av journalister och ersättning för skrivarbetet utgår inte.  Syftet är oftast att uttrycka och att argumentera för en åsikt eller att berömma eller klaga på olika företeelser och personer. Rena personangrepp förekommer.  Författaren behöver inte träda fram med sitt namn. En gyllene regel: lägg fram din åsikt lägg fram 3 argument varför just denna åsikten är den rätta lägg fram minst ett motargument, men bemöt det!
Debattartikel	...liknar en insändare, men är seriösare till sitt innehåll, författaren måste alltid framträda och den tillåts ta större och mer ”seriös”/”framträdande” plats.  Det förekommer att tidningarna aktivt söker upp potentiella författare av debattartiklar och erbjuder dem plats för en artikel i ett aktuellt ämne (ersättning utgår då ofta!).
tidnings-/nyhetsartikel	...ska förmedla något som hänt, i grunden så objektivt som möjligt. Dock måste man som läsare alltid ha koll på var artiklen är publicerad och vem som skrivit (exempelvis är det problematiskt inför valet att alla större nyhetstidningar i Sverige är högerägda!!) svarar nästan alltid på följande frågor: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till? Varför hände det? har huvudrubrik, ingress, brödtext, mellanrubriker (layout)
reportage	...är en längre journalistisk berättelse.  Ett reportage innehåller person- och miljöbeskrivningar till skillnad från en artikel.  Bilder/illustrationer finns nästan alltid med.  Stilen får vara personligare än i en artikel och författaren märks ofta mer.

Krönika

Ett händelseförlopp refereras (skrivs ner) och kommenteras (skribenten säger vad den tycker om det som hänt) kronologiskt (i den ordning det faktiskt hände) Kan tyckas likna en insändare eller debattinlägg, men i den typen av texter argumenterar man för en åsikt i första hand (och icke-kronologiskt), medans en krönika redogör för en händelse men ju kommenterar den med åsikter och insikter hela tiden.

UPPGIFTER:
1. Leta upp exempel på en insändare, en debattartikel, en tidnings-/nyhetsartikel, ett reportage och en krönika. Lämna in i pappersform eller mejla digitalt till mig. 

Vid inlämning digitalt: De filer som mejlas till mig ska vara döpta efter vilken textform det är!
Vid inlämning i papperform: Skriv på varje papper vilken texttyp ni tänker att det är

Till detta ska det också bifogas en kort motivering om varje texttyp om vad som kännetecknar den. Exempelvis hur ser du att den texten du valt som krönika är en krönika? Ge då också exempel från din valda krönika .  
Ta gärna hjälp av definitionerna kring de olika texttyperna ovan.

2. Välj en insändare. Skriv insändarens rubrik och i vilken tidning/internetsida du har hittat den. Vad vill personen förändra? Vad har personen för argument? Hur tycker personen att man kan lösa problemet?

3. Återberätta en artikel genom att skriva en sammanfattning.

4. Läs en artikel till. Hitta på en ny rubrik. Motivera ditt val av rubrik. Skriv också vad artikeln har för rubrik från början och  var ni har hämtat den (tidning/internetsida eller liknande). 

min mejladress: pernilla@humfryskolan.se

LYCKA TILL!