Sakprosa

Äntligen är det dags att leda vidare vårt kreativa skrivande in på sakprosan! Vi kommar att titta på defineringar kring PROSA och sedan fokusera på sakprosan. Vi kommer att titta på olika texter inom sakprosan samt även skriva egna. Efter detta, och med höstens övningar i skrivande i ryggsäcken, kommer ni att vara suveräna på de nationella proven!

Dessa kunskapskrav jobbar vi med nu:

Skriva

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.

Skriva och skrivregler

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.

Söka information	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Förklarande förmåga	Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.	Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp	Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp.

Diskutera

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.

Här följer en definition av de vanligaste texttyperna inom sakprosan

Insändare	...är en text som skickas till en tidning/annat massmedium för att publiceras.  Kan vara skrivna av privatpersoner eller representanter för organisationer De skrivs inte av journalister och ersättning för skrivarbetet utgår inte.  Syftet är oftast att uttrycka och att argumentera för en åsikt eller att berömma eller klaga på olika företeelser och personer. Rena personangrepp förekommer.  Författaren behöver inte träda fram med sitt namn. En gyllene regel: lägg fram din åsikt lägg fram 3 argument varför just denna åsikten är den rätta lägg fram minst ett motargument, men bemöt det!
Debattartikel	...liknar en insändare, men är seriösare till sitt innehåll, författaren måste alltid framträda och den tillåts ta större och mer ”seriös”/”framträdande” plats.  Det förekommer att tidningarna aktivt söker upp potentiella författare av debattartiklar och erbjuder dem plats för en artikel i ett aktuellt ämne (ersättning utgår då ofta!).
tidnings-/nyhetsartikel	...ska förmedla något som hänt, i grunden så objektivt som möjligt. Dock måste man som läsare alltid ha koll på var artiklen är publicerad och vem som skrivit (exempelvis är det problematiskt inför valet att alla större nyhetstidningar i Sverige är högerägda!!) svarar nästan alltid på följande frågor: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till? Varför hände det? har huvudrubrik, ingress, brödtext, mellanrubriker (layout)
reportage	...är en längre journalistisk berättelse.  Ett reportage innehåller person- och miljöbeskrivningar till skillnad från en artikel.  Bilder/illustrationer finns nästan alltid med.  Stilen får vara personligare än i en artikel och författaren märks ofta mer.

Krönika

Ett händelseförlopp refereras (skrivs ner) och kommenteras (skribenten säger vad den tycker om det som hänt) kronologiskt (i den ordning det faktiskt hände) Kan tyckas likna en insändare eller debattinlägg, men i den typen av texter argumenterar man för en åsikt i första hand (och icke-kronologiskt), medans en krönika redogör för en händelse men ju kommenterar den med åsikter och insikter hela tiden.

UPPGIFTER:
1. Med hjälp av en dagstidning ska du leta upp exempel på en insändare, en debattartikel, en tidnings-/nyhetsartikel, ett reportage och en krönika. 
På ett löst blad skriver du rubriken på den text du valt som insändare, vilken tidning du hittat den i (och vilken del, om det finns flera delar), vilket datum tidningen är ifrån och vilken sida du hittat din insändare. 

Exempelvis kan det se ut såhär:

Insändare: "Barn räknas inte som medborgare" i Skånska dagbladet, del A, torsdag 10 januari 2013 på sidan 27.


2. Hitta en till insändare. Skriv insändarens rubrik och i vilken tidning du har hittat den (precis som i uppgift 1). Vad vill personen förändra? Vad har personen för argument? Hur tycker personen att man kan lösa problemet?

3. Återberätta en artikel genom att skriva en sammanfattning. Det gör du genom att titta på vad det står om nyhetsartikel här ovan och svara på de frågor en nyhetsartikel alltid ska svara på. Glöm inte att skriva rubrik på titeln och i vilken tidning du har hittat den (precis som i uppgift 1 och 2)

4. Läs en artikel till. Hitta på en ny rubrik. Motivera ditt val av rubrik. Skriv också vad artikeln har för rubrik från början och  var du har hämtat den (precis som i uppgift 1, 2 och 3).


LYCKA TILL!